För några dagar sedan slängde jag iväg ett mail till EMA och tävlade om biljetter till Waterboys konsert nu på måndag. Idag fick jag så reda på att jag vunnit. Det blir första gången jag går på konsert utan att ha lyssnat in mig ordentligt först. Som så många andra känner jag till Mike Scott och de andra i princip enbart genom The whole of the moon. Har också för mig att Zappas basist Scott Thunes spelade med dem på någon skiva. Ungefär så långt sträcker sig kunskaperna. Per Bjurman tycks ha gillat Waterboys förra konsert i Sverige. Men Per Bjurman är ju tyvärr dum i huvudet.
Är det inte ganska lustigt att liberaltechno”bandet” BWO:s nya skiva har samma titel som mysgubben Bruce Hornsbys? Eller Manic Street Preachers och Steely Dans skivor? Vem avgör sånt här? Varför döper man skivor samma sak? Får man det? Varför är Alexander Bard en sådan jobbig människa?
Jag önskar dig denna: http://www.marshmallowfluff.com/pages/fluffernutter.html
Comment by Pierre — May 1, 2006 @ 9:33 pm
The Waterboys irländska folkrockalbum “Room to room” från 1990 måste vara en av världens bästa och världens mest underskattade skivor. Som gamla Fairport Convention. Fast betydligt bättre. / Zappa soon ! hälsningar Lorre
Comment by Bengt — May 5, 2006 @ 8:39 pm