Just det, tanden är ute (det gick förvånansvärt snabbt) och de nya skorna är på. Men nu vidare till betydligt viktigare saker: efter Donald Fagens solosläpp verkar det som att de baksluga jazzfarbröderna i Steely Dan ska ut på turné. Jajjemen, och det tillsammans med den allra mest blåögda av de blåögda soulgubbarna, Michael McDonald, som också var en del av The Dan på den tiden då det var ett band i regelrätt mening. Än så länge är bara USA-datum spikade, men vi får väl hoppas på en repris från 2000 års fantastiska spelning på hovet i Stockholm. Om trummorna låter Rack-tack-takka-TACK-TACK, Rack-tack-takka-TACK-TACK så vet man sedan dess att det är Babylon Sisters som kommer. Och då är det bara att tacka och ta emot. Roligt även för dem som inte gillar teflonrock. För det är ju faktiskt så att t o m Lo-Fi-Håkan gillar Steely Dan.
Dagens låt är hämtad ur min “Humor och diverse tveksamheter”-mapp på datorn. Det rör sig om fd. rullande stenen Bill Wyman som i början av 1980-talet tog det tveksamma beslutet att spela in Je Suis un rockstar. Lyssna på hans härligt alkade uttal, särskilt hur han fraserar ‘marijuana’ en bit in i första versen. Med ett härligt brittiskt foge-r (om jag minns min gymnasielingvistik) rätt. Den här låten är så dålig (ladda här, ligger kvar i 21 dagar från idag) att man ställer sig frågan “Why, Man?”. För uppenbart?
