anders larsson i uppsala

Tung i huvudet och sluttänkt efter att ha plöjt B-uppsatser på institutionen kom jag hem och blev glatt överraskad av min gode vän tillika rumskamrat Anders Eriksson. Han hade nämligen införskaffat två försenade födelsedagspresenter! En trevlig skjorta av militäriskt sovjetiskt snitt samt en gammal hederlig Dymoapparat, med vilken jag planerar att sprida märkningsterror omkring mig. Röda lappar så långt ögat når. Observera att det rör sig om den gamla “analoga” (i brist på bättre uttryck) modellen, inga digital nymodigheter här inte. Naturligtvis vill jag också här passa på att tacka för den flaska rom jag fick i present på V-dala häromveckan. Tackar Tackar.

I min ständiga strävan efter effektivitet (naturligtvis inspirerad av genierna bakom übernet) har jag i dagarna i princip slutat använda winamp och istället gått över till spelaren med det kryptiska namnet foobar2000, som enligt utsago piskar lamans stjärt betydligt mer effektivt än tidigare nämnda applikation (observera referensen). Oerhört geekig spelare med allt vad det innebär av tweekande och anpassande tills den ser ut och funkar som man vill. Än har jag inte riktigt nått perfektion, men jag är på god väg. En rekommendation om ni är sugna på att testa är att komplettera med något insticksprogram som lättar upp användargränssnittet en aning. Det finns väl ungefär en miljard sådana, men ett bra som jag hittat är Columns UI. Resultatet blir ett gränssnitt som liknar filhanteraren i WinXP. Självklart Über.